Jag hade från början tänkt att jag skulle åka mellan gagnef och byn, och sova i mamma och pappas lägenhet. Men genom att jag skulle köra sista klassen första dagen, och första klassen andra dagen så beslöt jag mig för att sova i bilen. Det var ju bara en natt, det måste man ju överleva? tänkte jag... Så det gjorde vi, och det gick hur bra som helst. Vi sov som två små stockar ;)
Första loppet var Hopp 3:an. Det var en enkel klass 3 tyckte jag, men en väldigt rolig. Det fanns vissa svårigheter, mest för att hunden kunde hålla en sån pass hög fart banan igenom. Vi tog oss igenom och Lee kändes väldigt fin. Svängarna har vi ju fortfarande inte fått till, så dom är ju fortfarande väääldigt långa. Men just nu struntar jag i det. Vi ska ha flyt, komma runt, och det ska kännas bra. Tyvärr fick vi två rivningar. Ett hinder tror jag att han rev bara för att det var så halt av regnet som hade kommit. Många hundar halkade där. Den andra var mest slarv.
Agilityklassens bana kändes som en jättebra bana för oss. Jag såg inga som helst problem med den banan. Loppet går bra, Lee känns fin. Så kommer slalom och han springer lite nonchigt in i andra porten. Hallå???? En rak ingång. Lite irriteradande. Tar om slalom och släpper honom att ta slutet själv så jag ska kunna placera mig vidare. Då går han ur! Vi tar om igen...han går ur på samma ställe. Han ger mig sin lilla djävulsblick (den han har när han är på bushumör) och vi tar om igen. Den här gången går jag med ända till slutet, han gör hela slalom och vi kan fortsätta. Förutom slalomet så kändes banan bra, så det var väldigt irriterande att han ska dumma sig på ett hinder som han ska kunna, och jag vet att han kan.
Efter att alla har kört sina lopp åker jag, Carina, Liza, Jocke & Calle och badar med alla hundar. Sen handlar vi mat och dukar långbord utanför deras husvagnar och grillar tillsammans. Vädret var helt perfekt så det var hur mysigt som helst!!!
Dagen efter börjar också med hopp 3:an. Den banan var lite klurigare än dagen innan. På ett ställe skulle man gå runt två varv, men andra varvet skulle man ta ett hinder till. Å på ett ställe var det två tunneingångar bredvid varandra i vinkel. Men banan kändes som en rolig bana. Vi hade ganska sent startnummer så jag går och värmer Lee, kollar hur dom ligger till och det är 15 hundar tills det blir vi. Går och hämtar leksaken, möter Karin som säger att dom ropar på oss. Då är det några som har flyttat startnummer och strykit sig så pang tjong så var det vi. Så vi hinner bara komma till starten så är det bara att gå in och köra. Jag b
rukar alltid stå och memorera banan i huvudet när hunden före kör så jag inte ska glömma den. Så nu hann jag inte det. Så virrig som jag är så glömmer jag banan vid den där runt, runt delen. Stannar upp lite och hör i högtalarna "och där var ekipaget diskade.." jaha tänkte ja, då sprang jag väl fel då. Kör vidare iaf, och när vi kommer i mål får jag reda på att det inte var vi som var diskade utan dom på banan bredvid. Virriga jag!!! Förutom på det stället jag glömde banan så gick det sådär. I starten fick vi en stor sväng, och Lee rev tredje hindret. Han kom ur en väldigt sned vinkel så han river med magen. Så det måste vi träna på så han vet hur mycket han måste ta ut för att inte riva. Mitten delen där jag var virrig
var ju usel. Men slutet då jag fått grepp om banan tyckte jag det gick riktigt bra. Lee gick jättefint så jag är jättenöjd med hans insats i det loppet. Synd jag inte kunde sköta mig ;)
Agilityloppet var en jätterolig bana. Det började med ett hopphinder, sen en lång rak tunnel rakt fram, sen gick det en kort tunnel rakt åt höger efter den långa tunneln, sen skulle man neråt över ett långhopp. Så det var som att man skulle hoppa i en kvadrat. Lee startar och får en väldigt hög fart genom alla tunnlar, när han springer in i den lilla så gör jag ett framförbyte så jag ska kunna vara på andra sidan långhoppet eftersom banan fortsätter å
t det hållet. Det resulterar i att jag inte riktigt hinner klart med bytet, Lee kommer för långt ut i banan och hinner inte förstå att han ska ta långhoppet. Utan han dras av min kroppsrörelse nästan förbi långhoppet. Jag hinner inte trycka tillbaka honom så han kan ta det så vi får en vägran. Tar om det och skickar honom över nästa hinder. Han svängar åt helt fel håll mot för vad jag ville så jag tar tillbaka honom och gör om så han kommer rätt eftersom vi ändå hade fem fel. Så jag diskar ut mig. Men domarn verkar ha missat att vi tar om hindret för han diskar oss inte utan ger oss 10 fel då vi har kommit i mål. What? Det är nog inte meningen att vi ska få våran sista pinne i ettan :) Hela tiden små irriterande fel. Resten av banan gick Lee kanon.
Så sammanfattningsvis av helgen så kändes det jättebra. Träningen imellan har gett resultat. Han visade inga tecken på att vara klistrig eller ta rygg på mig. Så m
an ska nog aldrig tävla så mycket så man inte hinner träna emellan om det är så att felen börjar dyka upp. Då ska vi nog avstå en tävling för att träna emellan. Så då har vi lärt oss något nytt efter våran första tävlingssommar ihop :)
Idag är jag ledig så på förmiddan var jag och hundarna och gick på prästnäset. Hundarna badade lite i sjön och jag njöt av den underbara naturen i det fina vädret. Nu ska jag snart upp och träna en sväng med Annika och Berit. Till helgen bär det ju av till Frövi för en tvådagars. Då är våra vapendragare Annika och Takida tillbaka också, så då ska vi campera ihop igen :)
Fast först imorn ska vi ha begravning för Farfar. Det känns jobbigt. Jag kan fortfarande inte förstå att han är borta. Såg några stora tagetes idag när jag åkte förbi ett hus, så då kom jag att tänka på honom. Tagetes och kanlebullar är på nåt vis farfar för mig.
Saknar dig!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar