Tävling i rättvik dag 1

 Mike var pigg och laddad imorse. 

Han visste precis vad vi skulle göra när väskan packades så han var som en svans på mig hela morgonen. Lee var rädd att han skulle bli glömd hemma så han låg vid dörren och väntade istället.

På vägen ner så såg vi ett jättegammalt tåg.

Inte varje dag man ser såhär fina lok.

 När man åker in i Rättvik så är det så himla fint. 

Å idag när vädret var på topp så var det extra vackert! Så synd att jag inte lyckas fånga det nå bra på bild..

Nästa agilitygeneration var också på plats.

Carro & Emils sötsnöre till dotter, Tove var med. Hur söt får man vara egentligen???

Hur gick loppen då?

Först ut var agilityklassen. Inte så svår bana, men man skulle in och snurra på samma ställe tre gånger. Å yrhöna som man är, och inte varit i närheten av agility på hela vintern förutom tre träningar före jul med Annika och tävlingen för två månader sen, så kan jag säga att det var som Åsa sa. "Helena du ser så nervös ut, det ser ut som att det är din första tävling.." Hm. Ja det kändes verkligen så ;)  Mike var taggad ända ut i klospetsarna och hade svårt att hålla igen all glädje för att äntligen få köra igen, så all energi i kroppen visste nog inte riktigt vart den skulle ta vägen. Så en övertaggad Mike och en yr Helena är nog inte världens bästa kombo ;) Jaja...det var kul att vara på banan igen iaf. Så den disken tar jag gärna :)

I hoppklassen gick Mike som på ett snöre hela vägen. Han kändes så otroligt mjuk och fin i handen. Det kändes som att inget kunde gå fel... MEN så kom slalomingången. Lite svårt att förklara hur det var. Dom kom i fart från en tunnel, genom däcket och efter skulle man ta slalom. Men slalomet stod lixom så man var tvungen att dra tillbaka dom efter att dom landat från däcket, för att sen skicka in dom i slalom. Men man kunde inte dra dom för långt, för då var det ett hinder i vägen som många tog istället.   Mike går klockrent, tar däcket, jag drar tillbaka honom och han tar slalomingången, (yes tänker ja...) men så blir han osäker när inte ja kommer direkt så han snurrar ett varv. SKIT!!!! Tar om slalom och lämnar honom långt för att se om han tar slutet själv fast det går mot väggen. Men han går ur så jag skickar om honom, och det som var bra med det var att han gjorde en jättefin svår ingång ;) Sen går resten av banan klockrent igen. Så trots disk så är jag supernöjd med min lilleman! Det var så himla kul att vara på banan med honom igen. 

Can´t wait until tomorrow!!!! :)