Mot nya mål

Godkväll!

Perfekt promenadväder ute idag. Solen var tillomed framme en sväng. Jag, Hanna & Turbo var ute och letade nya rundor. Vi hittade en riktigt bra med belysning hela vägen. Så då kan vi gå där även när det är mörkt. 

Idag är sista dagen på en månad som vi käkat onyttigt.

Imorn kör vi igång med nyttig mat och träning. Vi var på invägning hos svärmor idag så får vi se hur det ser ut sen den 1 februari igen. Det känns bra att köra igång efter jul och nyår. Nu har det ju gått 2,5 månad sen förlossningen så nu känns det som att man kan köra igång att träna igen. Springa tänker jag vänta med till våren. Michaela på jobbet började efter 3 månader efter sin förlossning och hon fick sånt problem med kroppen efter det och var inte riktigt bra förns efter 11 månader bara för att hon startade för tidigt. Trots att hon hade känt sig som vanligt. Så jag tänker inte riskera att det blir nåt sånt så vi kör promenader istället och annan träning fram tills dess. Nu ska gravidkilona bort! 6,5 kilo kvar till den vikt jag hade innan jag blev gravid. 

Tobbe och jag planerade maten för en vecka framåt idag och när han tog med sig Hanna och handlade så passade jag på att städa bort julen. Skönt att få det gjort!

Rea

Jag var ner på stan i förrgår och fyndade lite på rean.

Istället för 1100:- så betalade jag endast 359:- för alltihopa!

Sjukt nöjd!

Välkommen 2015

Välkomnar det nya året med att bli brunett igen!

Gravid, amma och blond var inte den bästa kombon. Kändes som att mitt hår rasade av mig. Så jag bestämde mig för att bli brunett för ett tag igen. Jag tror det var runt fem år sen sist... Tobbe var nog lite nervös eftersom han inte sett mig i brunt hår tidigare annat än på kort. Men han tyckte det blev bra så det var väl tur för mig ;) 

När jag tänker tillbaka på 2014 så är det några saker som satt sig lite extra.

Började året med att bli gravid och eftersom det var planerat så var vi jätteglada den där morgonen när Tobbe kom hem från jobbet sex på morgonen och tvingade upp mig och kissa på ett test. Han var den första som kikade på det och känslan i kroppen när han talade om det var obeskrivlig. Lycka!

Sen i mars hände nåt av det värsta jag varit med om. Våran älskade Tommy Lee blir akut sjuk. Han kissar ner sig och kan inte gå på bakbenen. Vi får åka in till Falu djursjukhus där han blir kvar i flera dagar. Några av dom jobbigaste dagarna i mitt liv när man inte visste om han skulle få komma hem nå mer eller inte. Som tur var slutade det hela lyckligt och idag är han nästan helt återställd. Lite sämre balans men fortfarande sitt glada härliga jag!

Vi har varit på två härliga utomlands semestrar.

Hurghada Egypten och Nice Frankrike. Vi var ju även över till Monaco när vi var nere i Nice. Supermysigt!

Men det som slår allt och inte bara 2014 utan är det bästa som hänt mig är dagen då Hanna föddes. 2014-10-18

Jag älskar den här lilla människan så otroligt mycket!

Jag får lixom inte nog. Det är nog nånting hon har ärvt av sin far.

Jag är så himla lycklig som får dela mitt liv med just dom två ♥

Så om 2015 vill toppa det så säger jag bara BRING IT ON!

Nyårsafton

 

 Nyårsafton 2014 firade vi hos Mathilda och Danne.

Dom bjöd på en jättegod tre rätters middag. Det var vi, Tommy, Anna och Kalle (pudel). Mia, Kalle och Lovelia. Å såklart Wilja, Mathilda och Dannes lilla tjej. Mia och Mathilda låg på BB tillsammans så det skiljer bara några timmar mellan deras små. Så nyårsafton var ganska lugn med tanke på att de var tre bebisar med. 2 som var 6 månader och så våran lilla Hanna på 2månader. 

  

Vi spelade bingolotto, sällskapsspel och sköt raketer på tolvslaget. 

Vi hade en jättetrevlig kväll och var inte hemma förns halv fyra. Hanna var superduktig och somnande som vanligt vid elva trots att vi var borta. Sen vaknade hon strax före tolv när dom började skjuta raketer hos grannarna. Så då fick hon ta på sig sina fina rosa öronkåpor som hon fått av farmor sin och följa med ut och kika på raketerna. Sen när dom slutat skjuta ute så la vi ner henne i babynästet igen och då somnade hon direkt. Blev inga problem när vi åkte hem på natten heller. Hon sov och vaknade som vanligt runt halv åtta morgonen efter för att äta och sen direkt somna om och sova till halv tolv. Än så länge är det verkligen ingen konst att ha barn. Hon är ju så otroligt snäll...

Danne, Mathilda och Wilja. Längst bak i bild är Kalle.

Mellandagarna

Det har varit så skönt att Tobbe har fått varit ledig hela julveckan.

Vi har kunna varit hemma och myst som en familj. Varit ute och gått med hundarna tillsammans och tagit alldeles för långa sovmornar ihop. 

I måndags var Tobbe och jag på dejt tillsammans. Vi var på bio och såg Hobbiten. Farmor var barnvakt till Hanna för första gången. Det gick jättebra. Saknade henne och det var så skönt att få komma hem och pussa på henne efteråt. Trots att det bara var tre timmar sedan vi lämnade henne ;) 

På tisdagen var vi ut och åt med Niklas och Megan som var i Gävle över jul och nyår. Supertrevlig kväll. Hanna flirtade med Niklas hela kvällen och flinade upp sig varje gång han kollade på henne. 

Vi skrattade gott allihopa!

Julen 2014

Dagen innan julafton åkte vi upp till mamma & pappas stuga i Fullsborn. 

I år firar vi hos min släkt och nästa år firar vi med Tobbes släkt. Det får bli vartannat år nu när Hanna kommit. Hundarna var superglada att komma upp dit där dom kan härja runt löst hela tiden. Skulle kunna ge vad som helst för att få bo så.Vi lämnade av hundarna med mamma och pappa för att sedan åka till syrran och Micke för uppesittarkväll.

Magnus var också där och vi spelade bingolotto allihopa. Supertrevlig kväll men tyvärr ingen vinst. Ungarna var pirriga och ville lägga sig tidigt för att det skulle bli julafton fortare. Kommer ihåg själv hur det var.

På julafton kom min farmor, mormor och morfar, Camilla, Micke, Nathalia och Jonathan, brorsan, Hanna och Walter. Mamma hade lagat supergod julmat och julgodis som vanligt. Å mormor hade med sig det jag tycker är allra bäst på julafton...sin färskost!! Mums!! Jag fick tillomed ta med mig en bit hem till Gävle, supernöjd över det. Å såhär såg våran lilla goskrutta ut på julafton.  2 månader gammal när hon fick träffa tomten för första gången. Inge gråt. Får se hur det blir nästa år med den saken. Om han är lite läskigare då :) Å det var verkligen sjukt hur nån så liten kan få så mycket julklappar. Verkligen alldeles för mycket!!

Det finns ju ingen toalett uppe i våran stuga. Å är man 30 år och mörkrädd så är man jäkligt glad när man har sånt här supersällskap med ut på dass när det finns både varg och björn där uppe. Känns bra att vi håller koll på varandra.

På juldagen var det dags att åka hem.

Alldeles för tidigt om ni frågar mig. Jag hade gärna stannat kvar längre. Men vi hade ju som sagt fler familjer att fira jul hos så för att hinna med alla när Tobbe var ledig var vi tvungen att åka hem. Vi firade både i Gävle hos Hannas farmor och i Sandviken hos Hannas farfar. Även där har vi blivit bjuden på jättegod mat och fått alldeles för mycket julklappar.

Förra söndagen var vi hos Tommy & Anna och spelade Bingo Lotto. Börjar bli en fin söndagstradition :) Dom bjöd på supergod mat innan och sen drack vi glögg och åt pepparkakor med ädelost på. Mums! Sjukt avundsjuk på Annas fina glöggvärmare, tycker den är så fin :) Jag har letat efter en jag med men hittar ingen. Nån som vet vart i stan man kan köpa? Muggar har jag hittat superfina på Oves. Love that place!

Älskade, Älskade unge! ♥

Dagarna bara rusar iväg och på lördag blir våran lilla skatt hela 7 veckor. Det går alldeles för fort. Kan ingen stoppa tiden? Jag försöker njuta och suga in varje sekund. I Fredags när vi var på BVC hade hon blivit 57cm och vägde 4820. Samtidigt som man önskar att hon kunde vara såhär liten jämt så är det så otroligt roligt att se hur hon utvecklas för varje dag. Nu ler hon mot en flera gången om dagen och man kan börja busa lite med henne. Det kommer mera och mera ljud. Ibland undrar man om hon kanske är på väg att skratta.. :) 

Hon fick beröm sist vi var på BVC för att hon var så duktig att hålla upp huvudet. Å att hon kunde följa en leksak genom att vända på hela huvudet från en sida till en annan när hon låg ner. Så det värmde lite extra i mammahjärtat. 

Jag tror även att hon har börjat ställa om sina sömnrutiner nu. Hon har börjat anpassa sig lite mer efter oss och kan somna för natten tidigare. Runt 23 istället för 02. Men hon sover fortfarande lika länge om mornarna. Bra tycker morsan ;) 

Såhär mysigt har vi det ofta om kvällarna.

Idag har vi inte gjort så mycket. Vi har mest varit hemma. När Tobbe kom hem ifrån jobbet så åkte jag och handlade en sväng själv, sen stack han iväg och tränade med grabbarna. Vi gjorde föresten världens godaste jortärtskockssoppa..mm...det är ju sååå sjukt gott!! Sen på kvällen så var vi ute och gick hela familjen. Mysigt att gå på kvällarna tycker jag! Alla gnäller om att det är så mörkt ute men själv så älskar jag det. Mysigt att gå ute och inne kan man tända en massa ljus :)

5 veckor

 

Nu har det redan gått 5 veckor sen hon kom till oss.

Dagarna rusar iväg. 

Tobias är inte så förtjust i att jag lägger upp bilder på våran godbit på internet. Vilket jag kan förstå och självklart vill respektera. Men jag har fått godkänt på att lägga upp den här. Sen om det är den första och sista återstår att se :) 

Än så länge fungerar allt så otroligt bra.

Hon har en lite förskjuten dygnsrytm än så länge. Hon somnar för natten oftast runt 2 tiden på natten. Sover till ca 7.30 varje dag, då äter hon och somnar om, och sover sen till 12-13. Bvc säger att hon kommer att ställa om sig själv och att vi inte kan påverka så mycket eftersom hon är så liten än. Jag är bara glad att hon sover så bra. Hon är väldigt nöjd och gråter i stort sett aldrig så länge hon får mat och får vara med. Vi brukar byta om till pyjamas innan sista målet mat på kvällen eftersom hon nästan alltid somnar efter det. Då brukar vi bära över henne till hennes egna säng där hon sover om nätterna. Jag hoppas verkligen hon fortsätter vara såhär nöjd!

Det enda som är jobbigt är att hon fått lite krångel med knip i magen nu sista veckan. Så det är lite knöligt eftersom hon får knip även när hon sover och kan vakna till utav det. Så vi hoppas det går över snart så hon slipper ha ont. På bvc i fredags fick hon beröm för att hon var så stadig i nacken och var så med med blicken. Hon har börjat följa en nu när man kommer och går. Hon ligger även över kurvan i både vikt och längd. 55 cm lång redan!! Stoppa tiden!

I fredags gjorde Hanna, jag och Mike våran första långtur på egen hand. Då tog vi bilen upp till Fullsborn och mamma och pappas stuga för en helg uppe i Edsbyn. Mike tyckte det var livet att få åka iväg med oss själv och dessutom till stugan där han får vara lös hela tiden. Hanna sov hela tiden vi åkte så resan fram och tillbaka gick jättebra.

Vi hann med att hälsa på min farmor på fredagen innan vi åkte upp till mamma och pappa. Det var första gången hon träffade Hanna så jag passade på att ta kort på dom tillsammans. 

. På lördagen var vi till syrran och Micke och hälsade på dom och ungarna. Då passade lilldonnan på att fyra av sitt första leende när hon låg på skötbordet. Sen på kvällen bjöd mor och far på mat i stugan och då var även brorsan med familj med. Pappa och brorsan fixade även med våran bil så när vi åkte hem var den som ny! Både tvättad och städad till max. Hittade inte ett enda (!) hundhår i bilen. LYX!

På vägen hem till Gävle så stannade vi till en snabbis hos Linda. Så roligt att se hur långt dom kommit i renoveringen för varje gång vi är upp. Å självklart att få träffa henne och Della. 

När vi kom hem på söndagen var det en pappa som längtat väldigt mycket efter sin dotter :) Å två små bushundar som var glada att se mig också ;) 

När jag var liten

Igår var jag ner på stan en sväng med Palle. 

Jag har letat efter "Mitt första fotoalbum" länge, men inte hittat nåt på nån affär. Nu när Hanna har kommit så ville jag verkligen ha ett. Jag har ett från när jag är liten och jag tycker det har varit jättekul nu när man själv har fått barn att läsa om när jag lärde mig krypa, gå, fick mina första tänder m.m. Tobbe hade ett likadant så det har varit jättekul att jämföra oss två.

Efter att blivit besviken på hur många som helst så hittade jag till slut det här. Det får inte plats med lika mycket kort som jag hade velat så jag får köpa ett vanligt album och fixa det själv. Jag gillade ändå det här för allt som man tycker är roligt att veta när man är äldre står med. Plus att alla sidor är jättemysiga. Lite som ett scrapbook album. Man kan öppna flikar, det finns som små fickor att spara "min första hårlock" m.m. Så nu ska jag bara vara en duktig mamma och fylla i albumet under det kommande året :)

2 veckor

Helt plötsligt så var man morsa!

Magen är ett minne blott. Jag är så otroligt glad att jag inte har fått en enda bristning & att den har dragit ihop sig så otroligt bra. Nu två veckor senare så ser det ut som att jag har gått upp 1 kilo i bullmage typ. Sen när jag kan börja träna så kommer den vara borta på nolltid. SKÖNT! 

Tobbe sa tillomed idag att han trodde att min kropp skulle förfalla mer haha :) Så jag är glad att det inte blev så. 17 kilo borta bara sådär.

Det känns skönt att vara tillbaka till sig själv igen. 

Tröttheten som var i slutet av graviditeten är helt borta och äntligen kan jag känna mig pigg igen!

De senaste två veckorna har vi haft folk på besök i stort sett varje dag.

Hanna har fått så himla mycket fina presenter. Å jag fick bilderna som Megan knäppte på mig strax innan hon föddes. Jag kände mig så himla ful när vi tog dom men fy va roligt det är att ha kvar nu efteråt. 

Vår förlossning

Fredagen den 17 oktober så klev jag upp för att kissa när Tobbe åkte till jobbet. 

När jag reser mig upp så rinner det ner som en liten pöl på golvet. Funderar på om det kan vara vattnet, men känner mig osäker så jag väljer att gå och lägga mig igen. 

Klockan sju är jag kissnödig igen och går på toaletten. Sen bara rinner det nerför benen och nu förstår jag att det är vattnet. Det kommer bara mer och mer. Ungefär som att jag läcker...

 Så jag ringer Tobbe som säger att jag ska ringa förlossningen och meddela att vattnet har gått och att det kan vara på G. När jag pratat med förlossningen så vill dom att jag kommer in på en koll. Alla som bor i stan får komma in om man misstänker att vattnet gått. Vi får tid 9:30. Vi får bekräftat att det är vattnet och jag blir uppkopplad och får göra en kurva. Jag har oregelbundna värkar, som känns ungefär som mensvärk, så när vi kikat klart så får vi åka hem igen. Om bebisen inte valt att kika ut inom 48 timmar så ska jag bli igångsatt eftersom vattnet gått. 

När vi kommer hem så sätter Tobbe in bilbarnstolen i bilen. Sen knäpper vi på en film som vi ska kika på. Värkarna blir bara kraftigare och kraftigare. Tobbe börjar klocka värkarna. Runt 14.00 börjar dom göra riktigt ont. Jag blir tvungen att stå på knä lutad över en stol och försöka andas igenom dom. Här uppskattar jag verkligen att Tobbe klockar och talar om när värkarna är på väg att gå över. Vid 18.00 står jag inte ut längre. Då får jag 4 värkar på 10 minuter som håller i sig mellan 40 sekunder och nån ända upp till 1 minut. Här känns det verkligen som att jag ska dö. Kunde jag krypa ur skinner så hade jag gjort det. Den värsta smärta som jag har känt i hela mitt liv. Vi packar in oss i bilen och åker in. Vi blir tvungen att stanna vid en busshållplats så jag får hoppa ur och ställa mig på knä utanför bilen när en värk kommer. 

När vi kommer fram så ser barnmorskan att jag har väldigt ont och undrar om jag har funderat på epidral? Tidigare har jag varit osäker på om jag skulle ta det eller inte. Men i det här läget så var "ja jag vill ha det" det enda svar som fanns. Så hon ringer narkosläkaren som kommer runt 20.00. Fram tills dess så fick jag använda lustgas. Även om det hjälpte litegrann så var jag riktigt glad när hon kom och skulle ge mig ryggbedövningen. Jag hade tur för det var chefsläkaren som kom och gav mig min epidral och hon gav mig den helt perfekt. 20 minuter senare så kände jag inte en enda värk!! Jag såg att dom kom eftersom jag var uppkopplad men jag kände ingenting. Vilken dröm! Så jag rekomenderar verkligen alla att ta epidral. Jag ska aldrig föda barn igen om jag inte får det. Chefsläkaren var föresten Thomas Ledins syster. Det var lite roligt!

Jag fortsatte att öppna mig fint trots att jag inte hade nå ont eller kände något. Jag kände mig helt som vanligt. Jag fick ändra ställningar i sängen och vara uppe och gå bara för att det inte skulle avta eller barnet skulle må dåligt. Hjärtljuden gick upp lite ibland så sköterskan kom in och kollade. Runt två på natten frågade jag om jag kunde sova en sväng. Å det fick jag absolut göra om jag kände att jag kunde det. Så jag och Tobbe sov i ca 2 timmar. Sen när jag vaknade så kom barnmorskan in och kollade mig igen. Då var jag öppen 8 cm. Nästa gång hon kollade var jag fortfarande öppen 8 cm och värkarna kom inte lika tätt längre. Så då valde dom att sätta in ett dropp och då kom dom supertätt igen på en gång. Hon frågade då om jag kände ökat tryck nedåt. Å ja det gjorde jag, men inte på värsta viset. Epidralen tar ju inte bort själva trycket nedåt eller smärtan som kommer när barnet är på väg ut tydligen. Hon kände då återigen hur öppen jag var.

- OJ! Nu är bebisen nere i bäckenet. Nu vill den ut!  

Klockan var då 5:35 när jag fick börja krysta. 

06:05 kom hon ut!

Jag har ju varit stupsäker på att få en pojk under hela graviditeten så gissa om jag blev förvånad när det var en liten tjej som tittade ut.

Jag väntade mig att den värsta smärtan skulle vara när hon kom ut. Men det var det verkligen inte. Värkarna innan epidralen var det absolut värsta. 

Tobbe fick klippa navelsträngen och sen fick hon komma upp på mitt bröst.

Sen fick vi ligga och mysa hud mot hud. 

Känslan går verkligen inte att beskriva.

Hur man kan tycka om någon så mycket så fort.

Hanna kom den 18 Oktober klockan 06.05.

50 cm 3304 gram.

2 dagar innan beräknat datum.

Barnmorskan sa att jag måste ha haft en drömförlossning & jag kan inte annat än att hålla med. Jag är så otroligt nöjd med all personal som hjälpte oss. Speciellt Christina & Marie som var där när Hanna kom. Gladast är jag att jag har fått dela det här med Tobias. 

Jag är så otroligt glad & lycklig över våran fina lilla familj!