Ihelgen blev det en tvådagars i hudik. Annika och Takida hade tjejvecka(or) och stannade hemma. Så hör och häpna, -BERIT följde med och tävlade. Inte på sin lediga helg ens, utan hon hade BYTT BORT jobbdagar. Ja ni som känner Berit vet hur stort det här är. Det är svårt nog att få med henne då hon är ledig, och nu lyckades jag få med henne då hon egentligen skulle ha jobbat. Vilken bedrift va?
Lördages första lopp var hoppklass 3. Det var en rolig bana med massvis med tunnlar. Lee kändes fin, och jag var nöjd efter loppet. Det var inte ett rent och fint lopp, vi hade missar, men i dagsläget så kändes det helt ok för oss. Han var inte klistrig och frågade mig hela tiden. Tidigare har man kunna trott att han talar finska och jag svenska, nu börjar vi mer likna svenska och norska. Vi förstår nästan allt, men om ett tag kanske vi pratar svenska både han och jag :)
I agilityloppet gick han så otroligt fint! Vi klickade! Allt fungerade som det skulle, och känslan var sååå skön när vi kommer i mål med en nolla. Slalomingången var som en smäck, han öste och gjorde exakt som ja sa utan att fråga. Vi vinner klassen och blir uppflyttade! Äntligen i tvåan. Sista pinnen i ettan har verkligen suttit långt inne. Så nära, men ändå så långt borta många gånger.
Berit lyckas också med bedriften att bli uppflyttad till trean. Hur man kan få pinne i varje tävling är för mig en gåta, särskilt då man inte tränar...(ok ja ljög, hon tränar typ fyra gånger per år). Inte långt ifrån iaf. Gammeltanterna kan än! Å det var faktiskt Berit som sa det först ;)
Vi firade våra uppflyttningar med att äta middag nere i hotellets restauang. (Yes när Berit är med bor man på hotell ;) Pepparstek med sötpotatisgratäng och baconflager med en härlig grönpepparsås. Det var gudomligt gott!!! Å bästa var att åt man samma rätt så betalade man bara för en. Tummen upp!!! På vägen tillbaka in till hotellrummet inser vi strax att vi är utelåst från våran hotelldel. Vi kommer på den briljanta idéen att ta hissen. Men hur tar man hissen då det inte går till ens rum. Berit försökte med festvåningen...men icke... ;) Efter lite letande och virrande så inser vi att vi måste fråga den gulliga tjejen i garderoben om råd. Då var det tydligen förstängt för nattklubb, så vi måste gå ut och gå in igen. Så till slut hittar vi äntligen till rummet :)
Söndagen började även den med hoppklass. Lite klurigare bana, men väldigt rolig. Tyvärr fick vi en femma tror ja, men Lee gick fint så jag var jättenöjd ändå. Vi tar oss runt banorna, och än så länge är det vårat mål i klass 3. Ta oss runt, och försöka ha flyt i loppen.
Debuten i agilityklass 2 gick strålande. Visst vi hade två rivningar, MEN, jag lyckades för första gången bromsa Lee innan han ska hoppa ett hinder. Ni som känner honom förstår att det är en ganska stor bedrift i sig. Tyvärr rev han hindret jag bromsade upp honom för, men han bromsade så vad gör det? Det vi har tränat på sen Jenny kursen fungerade. Resten av loppet gick han också supperfint. Snygga kontaktfält, han väntade på mitt ok komando, duktig kille. Han river ett hinder till då vi kommer i fart tillsammans från en tunnel och jag ska göra ett bakombyte. Då jag stannar av så kollar han på mig då han hoppar, vilket gör att han river. Han måste lära sig att jobba klart i såna situationer. Men loppet kändes bra.
Ihelgen är jag nöjd med både Lee´s och min insats. Jag tycker att han kändes fin i alla lopp, trots att ett bara syns resultatmässigt. Det går framåt. I vinter ska vi träna svängar, att jag är nära hinder, och styra honom på håll. Det är det som jag kännes saknas mest just nu.
Flyttplanerna går snabbare än väntat. Vi får nyckel till huset redan den 5. Nästa helg alltså!!! 3 veckor tidigare än väntat. Ja längtar såååå!! :))
