5 veckor

 

Nu har det redan gått 5 veckor sen hon kom till oss.

Dagarna rusar iväg. 

Tobias är inte så förtjust i att jag lägger upp bilder på våran godbit på internet. Vilket jag kan förstå och självklart vill respektera. Men jag har fått godkänt på att lägga upp den här. Sen om det är den första och sista återstår att se :) 

Än så länge fungerar allt så otroligt bra.

Hon har en lite förskjuten dygnsrytm än så länge. Hon somnar för natten oftast runt 2 tiden på natten. Sover till ca 7.30 varje dag, då äter hon och somnar om, och sover sen till 12-13. Bvc säger att hon kommer att ställa om sig själv och att vi inte kan påverka så mycket eftersom hon är så liten än. Jag är bara glad att hon sover så bra. Hon är väldigt nöjd och gråter i stort sett aldrig så länge hon får mat och får vara med. Vi brukar byta om till pyjamas innan sista målet mat på kvällen eftersom hon nästan alltid somnar efter det. Då brukar vi bära över henne till hennes egna säng där hon sover om nätterna. Jag hoppas verkligen hon fortsätter vara såhär nöjd!

Det enda som är jobbigt är att hon fått lite krångel med knip i magen nu sista veckan. Så det är lite knöligt eftersom hon får knip även när hon sover och kan vakna till utav det. Så vi hoppas det går över snart så hon slipper ha ont. På bvc i fredags fick hon beröm för att hon var så stadig i nacken och var så med med blicken. Hon har börjat följa en nu när man kommer och går. Hon ligger även över kurvan i både vikt och längd. 55 cm lång redan!! Stoppa tiden!

I fredags gjorde Hanna, jag och Mike våran första långtur på egen hand. Då tog vi bilen upp till Fullsborn och mamma och pappas stuga för en helg uppe i Edsbyn. Mike tyckte det var livet att få åka iväg med oss själv och dessutom till stugan där han får vara lös hela tiden. Hanna sov hela tiden vi åkte så resan fram och tillbaka gick jättebra.

Vi hann med att hälsa på min farmor på fredagen innan vi åkte upp till mamma och pappa. Det var första gången hon träffade Hanna så jag passade på att ta kort på dom tillsammans. 

. På lördagen var vi till syrran och Micke och hälsade på dom och ungarna. Då passade lilldonnan på att fyra av sitt första leende när hon låg på skötbordet. Sen på kvällen bjöd mor och far på mat i stugan och då var även brorsan med familj med. Pappa och brorsan fixade även med våran bil så när vi åkte hem var den som ny! Både tvättad och städad till max. Hittade inte ett enda (!) hundhår i bilen. LYX!

På vägen hem till Gävle så stannade vi till en snabbis hos Linda. Så roligt att se hur långt dom kommit i renoveringen för varje gång vi är upp. Å självklart att få träffa henne och Della. 

När vi kom hem på söndagen var det en pappa som längtat väldigt mycket efter sin dotter :) Å två små bushundar som var glada att se mig också ;) 

När jag var liten

Igår var jag ner på stan en sväng med Palle. 

Jag har letat efter "Mitt första fotoalbum" länge, men inte hittat nåt på nån affär. Nu när Hanna har kommit så ville jag verkligen ha ett. Jag har ett från när jag är liten och jag tycker det har varit jättekul nu när man själv har fått barn att läsa om när jag lärde mig krypa, gå, fick mina första tänder m.m. Tobbe hade ett likadant så det har varit jättekul att jämföra oss två.

Efter att blivit besviken på hur många som helst så hittade jag till slut det här. Det får inte plats med lika mycket kort som jag hade velat så jag får köpa ett vanligt album och fixa det själv. Jag gillade ändå det här för allt som man tycker är roligt att veta när man är äldre står med. Plus att alla sidor är jättemysiga. Lite som ett scrapbook album. Man kan öppna flikar, det finns som små fickor att spara "min första hårlock" m.m. Så nu ska jag bara vara en duktig mamma och fylla i albumet under det kommande året :)

2 veckor

Helt plötsligt så var man morsa!

Magen är ett minne blott. Jag är så otroligt glad att jag inte har fått en enda bristning & att den har dragit ihop sig så otroligt bra. Nu två veckor senare så ser det ut som att jag har gått upp 1 kilo i bullmage typ. Sen när jag kan börja träna så kommer den vara borta på nolltid. SKÖNT! 

Tobbe sa tillomed idag att han trodde att min kropp skulle förfalla mer haha :) Så jag är glad att det inte blev så. 17 kilo borta bara sådär.

Det känns skönt att vara tillbaka till sig själv igen. 

Tröttheten som var i slutet av graviditeten är helt borta och äntligen kan jag känna mig pigg igen!

De senaste två veckorna har vi haft folk på besök i stort sett varje dag.

Hanna har fått så himla mycket fina presenter. Å jag fick bilderna som Megan knäppte på mig strax innan hon föddes. Jag kände mig så himla ful när vi tog dom men fy va roligt det är att ha kvar nu efteråt. 

Vår förlossning

Fredagen den 17 oktober så klev jag upp för att kissa när Tobbe åkte till jobbet. 

När jag reser mig upp så rinner det ner som en liten pöl på golvet. Funderar på om det kan vara vattnet, men känner mig osäker så jag väljer att gå och lägga mig igen. 

Klockan sju är jag kissnödig igen och går på toaletten. Sen bara rinner det nerför benen och nu förstår jag att det är vattnet. Det kommer bara mer och mer. Ungefär som att jag läcker...

 Så jag ringer Tobbe som säger att jag ska ringa förlossningen och meddela att vattnet har gått och att det kan vara på G. När jag pratat med förlossningen så vill dom att jag kommer in på en koll. Alla som bor i stan får komma in om man misstänker att vattnet gått. Vi får tid 9:30. Vi får bekräftat att det är vattnet och jag blir uppkopplad och får göra en kurva. Jag har oregelbundna värkar, som känns ungefär som mensvärk, så när vi kikat klart så får vi åka hem igen. Om bebisen inte valt att kika ut inom 48 timmar så ska jag bli igångsatt eftersom vattnet gått. 

När vi kommer hem så sätter Tobbe in bilbarnstolen i bilen. Sen knäpper vi på en film som vi ska kika på. Värkarna blir bara kraftigare och kraftigare. Tobbe börjar klocka värkarna. Runt 14.00 börjar dom göra riktigt ont. Jag blir tvungen att stå på knä lutad över en stol och försöka andas igenom dom. Här uppskattar jag verkligen att Tobbe klockar och talar om när värkarna är på väg att gå över. Vid 18.00 står jag inte ut längre. Då får jag 4 värkar på 10 minuter som håller i sig mellan 40 sekunder och nån ända upp till 1 minut. Här känns det verkligen som att jag ska dö. Kunde jag krypa ur skinner så hade jag gjort det. Den värsta smärta som jag har känt i hela mitt liv. Vi packar in oss i bilen och åker in. Vi blir tvungen att stanna vid en busshållplats så jag får hoppa ur och ställa mig på knä utanför bilen när en värk kommer. 

När vi kommer fram så ser barnmorskan att jag har väldigt ont och undrar om jag har funderat på epidral? Tidigare har jag varit osäker på om jag skulle ta det eller inte. Men i det här läget så var "ja jag vill ha det" det enda svar som fanns. Så hon ringer narkosläkaren som kommer runt 20.00. Fram tills dess så fick jag använda lustgas. Även om det hjälpte litegrann så var jag riktigt glad när hon kom och skulle ge mig ryggbedövningen. Jag hade tur för det var chefsläkaren som kom och gav mig min epidral och hon gav mig den helt perfekt. 20 minuter senare så kände jag inte en enda värk!! Jag såg att dom kom eftersom jag var uppkopplad men jag kände ingenting. Vilken dröm! Så jag rekomenderar verkligen alla att ta epidral. Jag ska aldrig föda barn igen om jag inte får det. Chefsläkaren var föresten Thomas Ledins syster. Det var lite roligt!

Jag fortsatte att öppna mig fint trots att jag inte hade nå ont eller kände något. Jag kände mig helt som vanligt. Jag fick ändra ställningar i sängen och vara uppe och gå bara för att det inte skulle avta eller barnet skulle må dåligt. Hjärtljuden gick upp lite ibland så sköterskan kom in och kollade. Runt två på natten frågade jag om jag kunde sova en sväng. Å det fick jag absolut göra om jag kände att jag kunde det. Så jag och Tobbe sov i ca 2 timmar. Sen när jag vaknade så kom barnmorskan in och kollade mig igen. Då var jag öppen 8 cm. Nästa gång hon kollade var jag fortfarande öppen 8 cm och värkarna kom inte lika tätt längre. Så då valde dom att sätta in ett dropp och då kom dom supertätt igen på en gång. Hon frågade då om jag kände ökat tryck nedåt. Å ja det gjorde jag, men inte på värsta viset. Epidralen tar ju inte bort själva trycket nedåt eller smärtan som kommer när barnet är på väg ut tydligen. Hon kände då återigen hur öppen jag var.

- OJ! Nu är bebisen nere i bäckenet. Nu vill den ut!  

Klockan var då 5:35 när jag fick börja krysta. 

06:05 kom hon ut!

Jag har ju varit stupsäker på att få en pojk under hela graviditeten så gissa om jag blev förvånad när det var en liten tjej som tittade ut.

Jag väntade mig att den värsta smärtan skulle vara när hon kom ut. Men det var det verkligen inte. Värkarna innan epidralen var det absolut värsta. 

Tobbe fick klippa navelsträngen och sen fick hon komma upp på mitt bröst.

Sen fick vi ligga och mysa hud mot hud. 

Känslan går verkligen inte att beskriva.

Hur man kan tycka om någon så mycket så fort.

Hanna kom den 18 Oktober klockan 06.05.

50 cm 3304 gram.

2 dagar innan beräknat datum.

Barnmorskan sa att jag måste ha haft en drömförlossning & jag kan inte annat än att hålla med. Jag är så otroligt nöjd med all personal som hjälpte oss. Speciellt Christina & Marie som var där när Hanna kom. Gladast är jag att jag har fått dela det här med Tobias. 

Jag är så otroligt glad & lycklig över våran fina lilla familj!

Den vackraste stunden i livet var den när du kom

 ♥ Hanna Lilly Nilsson  ♥

18 oktober kl. 06.05 kom våran älskade lilla tjej!

Den finaste jag någonsin har sett.

När hela världen vänds upp och ner på några sekunder & ord inte längre räcker till...

5 dagar till BF

Igår såg det ut såhär hemma hos oss.

Bestämde mig då för att åka ner på klubben för att försöka mig på lite agility. Det är ju älgjakt nu och det har varit jägare där vi brukar gå i skogen, plus att Tobbe inte är så förtjust i att jag går i skogen själv nu när det är så nära. Å är det nån av hundarna som accepterar men som jag vet vill ha mer än koppelpromenader och lite lydnad och trickträning så är det Mike. 

Så till min glädje stod det redan en klass 1 bana uppställt på klubben! Jag slapp flytta och släpa en massa hinder. Yaaayy!! Å alla hundar kunde träna. Turbo och Lee fick köra på smallhöjd, vi körde halva banan och sen gjorde vi en sväng och vände på banan. Det gjorde att jag slapp springa så mycket och kunde köra distanshandling. Bra när man e en tjockis :) 

Mike var sist ut och laddad till tårna. Lycklig hund som tog minsta lilla signal och verkligen ansträngde sig för att göra rätt, gjorde att matte var lycklig men totalslut efteråt ;) Trodde nästan att bebisen skulle komma ut där ett tag. Men det var verkligen jättekul att träna igen. Hundarna var också såå nöjda efteråt. Sen var det nog inte det smartaste för fogarna, för det känns idag..

BF om 5 dagar nu!

Spännande och se om pyret håller sig till dagen eller väljer att stanna inne lite längre :)

Vi ska till barnmorskan idag halv fyra så det ska bli spännande att se vad hon säger. Vårat sista besök nu, nästa blir när bebisen är ute.  Idag har jag tvättat upp alla bebiskläder, sängkläder m.m. Skönt att ha det gjort. Ikväll ska jag hem till Maelona en tjej i babygruppen. Vi ska bestämma lite träffar tillsammans. Jättekul att alla som gick i gruppen vill fortsätta att ses. Maelona ska ha 19 oktober, dagen innan oss. Sen ska resten av gruppen ha i november. Så det blir spännande att se vem som får först :) 

Mina tre kanonkulor då?? 

Jo det är bara bra med dom!

Ingen agilityträning alls. 

Vi är ute i skogen så ofta vi kan, går fina promenader, tränar lite uppletande och godissök, sen tränar vi en del småsaker hemma. Mike och jag kan smita iväg och träna lite lydnad på kvällarna ibland. Annars myser vi mest på här hemma. Mike älskar ju när det kommer främmande som han gärna våldsmyser med. Han tror ju att han är en liten chihuahua så han kryper upp i allas knä på ett eller annat sätt. 

Turbo är min trognaste myskille. Han ligger alltid kind mot kind med mig när vi sover middag eller om nätterna. Vill man ha en myshund så ska man verkligen skaffa en mops!! Fullt ös, medvetslös på dagarna & sen världens mysigaste inomhus.

Tompa är lika glad som alltid!

Man blir glad in i hjärtat av den hunden. Han har blivit väldigt myssjuk på senare dar. Ligger gärna i soffan, nära och blir kliad. Han älskar när husse är med ut i skogen för han har ju alltid med sig frisbeen!! Å Lee är ju inte den som säger nej till leksaker!! :) 

Även om vi inte tränar själva just nu så blir man ju sjukt sugen när man läser och ser hur alla andra tränar och tävlar. Jenny har gjort en ny film igen. Om RC. Tummen upp för det!!! :)

Älskar såna här filmer!!!

Vecka 39 (38+2)

VÄLDIGT vacker bild. Jag vet ;) 

Myskläder och man känner sig allt annat än vacker. Men nu är det ju så att min tfn helt utan anledning en dag här valde att checka ut. Så från i fredags till igår så har jag varit helt utan tfn. Inte helt optimalt när man ska ha barn vilken dag som helst. Jag valde att vara skogstokig igår när dom på Telia sa att det inte fanns nåt att göra så nu tänker jag inte lägga mer energi på det där...

 Har en lånetelefon just nu. Förde över en massa bilder innan jag lämnade in min iaf. Håll tummarna att den går på garantin!!!! Har ju för 17 inte ens haft den i ett år!!! Så bilden är en bild jag knäppte mest för min egen del.

Nu jobbar jag mina sista dagar på typ ett år!! Fattar ni?? Känns sjukt konstigt!

Fredag, lördag, söndag kvar.

Sen går jag hem och väntar på att lillhjärtat ska kika ut :)

Det känns så himla overkligt.

Vi längtar såååå mycket just nu!!!

Hur kommer h*n se ut?? Vad är det för en liten person, en liten tjej eller en liten kille?

Så sjukt spännande!! På onsdag ska vi iväg till våran barnmorska för sista gången.

Sist när vi var där så sa hon "vi ses då, om inte bebisen har kommit innan..." 

Hjärtljuden låg på 140 som varje gång. 

+16kg nu.

Nu är det full fart i magen hela dagarna. Jag tycker det känns som att det rör sig mer än vad det är lugnt.  Det märks att det är trångt för när h*n trycker ut en fot eller vänder sig så känner jag mig sprickfärdig ibland. Fick halsbränna häromdagen för första gången i mitt liv!! Dom säger ju att man kan få det när man är gravid. Gick över efter två dagar tack och lov. 

Jag måste säga att jag nog har haft en bra graviditet.

Jag har kunnat jobba ända fram till nu. Väljer mest att gå hem för att barnmorskan tycker att jag ska vila upp mig sista veckan. Alla säger att jag har en sån liten mage (tala för er själva!!!) Men jag tycker det har gått fort utför på slutet ;) Tidigare har jag varit mycket trött. Nu känns hela kroppen som en blyklump och böja sig och ta upp frukt som folk tappar på golvet i butiken känns som ett helt träningspass ;) Magen känns stor och benen och fötterna sväller när jag har jobbat en hel dag. Att jag åkte på en dunderförkylning har inte gjort saken bättre. Jag hopppas den försvinner nu innan det är dags.

Snyggingen till vänster är min klippa som har gjort att jag har orkat.

Utan gnäll har han masserat mig varje gång jag bett om det när jag varit gravid och haft ont i ryggen!! Hur lyxigt är inte det!!

Sen alla småsaker i vardagen gör verkligen ALLT!

Jag är så otroligt glad att jag träffade honom och att han blir pappa till mina (vi vill ju ha flera ;) barn! Jag är verkligen lyckligt lottad! 

Tjejmiddag

Ikväll tog jag bussen ner på stan och mötte upp Cissi. 

Vi gick till Tennstopet och käkade och bara satt och pratade i flera timmar. Så sällan vi ses nu. Men visst är det lustigt hur det är med vänner som man har haft sen länge. Det är som att man har träffats varje dag ändå när man väl ses! 

Förra tisdagen så var jag upp till Linda Andersson på födelsedagsmiddag.

Hela bollnäsgänget kunde komma så det var så kul att träffa alla!! Å det bästa var ju att jag fick träffa lilla E för första gången :) Tänk att hon redan blivit fyra månader!! Linda bjöd på grillat och en jättegod marängtårta!!! Mums!! Kom hem till tolv så det var tur att det var på tisdagen eftersom jag är ledig på onsdagar!! 

Det är såna här dagar man önskar att man kunde få till oftare!! 

Välkommen vecka 37 (36+1)

Håll i hatten! 

Här var det naket idag!

Känner mig mest som en stor och klumpig flodhäst just nu. +15kg.

Inte många veckor kvar nu. Jag jobbar fortfarande heltid på frukten. Det börjar kännas tungt nu. Jag är otroligt trött hela tiden. Sover middag varje dag :) Tänker hela tiden att det här ska jag göra idag...sen blir ungefär hälften gjort. 

I magen är det full fart. Nu rör det sig otroligt mycket och rätt vad det är kan man känna en fot sticka ut.   Jag tycker även att man kan märka att h*n reagerar på ljud och om man lägger på kalla händer på magen. Då blir det full fart där inne. Häftigt!! 

Samtidigt kan ja tycka att det känns konstigt när h*n rör sig mycket samtidigt som jag jobbar. Det känns alltid bättre att hålla i/på magen när det rör sig mycket.

Jag tycker det är jättemysigt att det rör sig därinne, samtidigt som jag längtar tills magen är borta. Så man kan röra sig och känna sig som sig själv igen. 

Men allra mest längtar man ju efter det lilla pyret som ligger där inne ♥

I veckan när vi var hos barnmorskan så fick vi kika på bebisen igen i en ultraljudsmaskin. Jättekul! En som dom rullade in på rummet...Anja - bästa barnmorskan! :) Men nu såg man inte hela bebisen på bilden längre. Nu fick man lixom välja om man ville se fötterna, ryggen eller huvudet för nu var h*n så stor :) Sjuk skillnad mot för UL man gör i vecka 18. Jag ville fortfarande inte veta vad det var så vi undvikte att kika där :)

Men jag tror fortfarande stenhårt på pojk!

Äntligen är altanen och köket klart!!

 Äntligen är altanen klar!

Tobbe fixade sista innerpanelen idag, så nu kan jag ta ut och fixa kökssoffan. Ska slipa och lacka om den :) Sen kan vi äntligen städa upp där ute!! Vill inte ta bort all papp på golvet förns allt som har med färg att göra är klart.

Våran kökskran började ju läcka här för ett tag sen. Så vi var tvungen att byta kran. Å när vi ändå bytte kran så var det ju lika bra att byta bänkskiva, och byter man bänkskiva är det lika bra att byta kakel...ja ni förstår kanske hur det slutade? Jäkla kran! Men nu är köket jättefint iaf :)  Snocke kom och hjälpte oss så nu fick vi ett nytt kök på en vecka!! Imorn kommer Kovve och sätter dit nya blandaren sen är allt i köket klart också.

Idag är jag ledig.

Startade dagen med sovmorgon och mysfrukost med Tobbe. Sen åkte jag och hundarna ut i skogen. Det är ju så himla mysigt att gå där nu på hösten!! Sen när jag kom hem så tog jag en lååång, varm skön dusch! Måste vara nåt av det bästa som finns när man är frysen.  

Vilse i pannkakan

Annika jag saknar våra träningar & promenader!!!!

Extra mycket idag!!!

Idag saknade jag agilityn extra mycket.

För några veckor sen trodde jag att jag hade slutat för gott. Inte en träning under hela sommaren. Lusten och suget har varit borta. Ibland undrar jag om jag ens kommer börja träna igen. 

Ikväll känns svaret självklart. Som att jag inte kan vänta.

Men är den känslan kvar imorgon?

Det kanske bara är så mycket av allt annat just nu. Fast det tror jag inte. 

Jag har alltid haft tid för agilityn oavsett hur mycket annat jag haft. 

Svårt.

Jag tror det skulle vara enklare om Annika flyttade hit så vi kunde träna tillsammans igen. Det tror jag verkligen. (Hör du det att det är ditt fel ;) 

Idag saknar jag verkligen allt.

Sena kvällsträningar. Själv. Med andra. Nöta en sväng in i minsta detalj. Köra en bana med DEN känslan. Suget. Abstinensen. ALLT!