onsdag 28 december 2011

2011 - Förändringarnas år?


2011 blev nog inte riktigt som jag hade tänkt mig..

Jag & Mats flyttade isär, Tyson stannade kvar hos Mats och Tommy Lee & Mike fick flytta med mig. Jag tappade all lust till att träna & tävla agility. Jag vet inte riktigt varför, jag tror det bara blev för mycket av allt helt enkelt. Så jag släppte alla måsten och krav & bara "var" ett tag.

Så dom mål jag hade i början av året med hundarna blev väl inte riktigt som det var tänkt...

Tommy Lee blev skadad precis när säsongen satte igång, vilket gjorde att vi missade några tävlingar. Tack och lov så blev han bra lagom till SM. Vi startade med laget och hade en jätterolig helg. Jag beslutade att bara starta honom i lagtävlingarna i år. Så det blev inte många starter alls på tävling. KM & DM var nog dom enda starterna vi gjorde individuellt. Vi tog andraplatsen på KM i slutet av året så det var superkul! Sen lyckades vi ta DM-brons individuellt & DM-silver i lag. Duktiga Lee.

Mike fick debutera i juni. Vi startade på fyra (tror ja..) tävlingar i sommar. Jag tycker han har skött sig jättefint med tanke på att jag varit så dålig på att ge honom den träning han faktiskt hade behövt i sommar. Vi lyckades iaf ta våran första pinne när vi var i Arvika. Jättekul! Han fick även starta på DM där han vann första loppet & tog ledningen inför finalen. Sen körde vi bort oss i andra..men va gör det?? Jag var jättenöjd med min lilleman! Vi kom hem med en silver-medalj i lag, så det var jättekul. Mike lyckades även bli Klubbmästare på sitt första KM. Hur kul som helst!! Det hade jag verkligen inte trott..vi har så grymt duktiga ekipage i våran klubb så den karamellen ska vi suga på länge. Jag får ju inte glömma våran debut i lydnaden som vi gjorde i början av året..trots pip och 7.5 på platsliggningen så lyckas vi skrapa ihop 183 poäng & ett förstapris. Förutom platsliggningen så var jag jättenöjd med tävlingen & jag kan fortfarande komma ihåg den där braa känslan vi hade när vi körde.

Nu har lusten att träna & tävla börjat komma tillbaka ordentligt. Det är roligt att köra igen. Å målen för 2012 börjar sakta men säkert byggas upp.

En av dom bästa sakerna 2011 var nog ändå att jag träffade Tobbe. Jag är kär så jag tror jag spricker. Han är så himla fin & bra på alla sätt! Så otroligt glad för att han är min!

Nu ser vi fram emot 2012. Återkommer om målen när jag vet hur dom ser ut ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv