Fullt upp med allt och ingenting

Det känns som att allt bara går och går och går just nu,

och att jag bara flyter med för att jag är för trött för nåt annat.

Jag längtar till nästa helg då jag får vara ledig H E L A helgen.

I veckan hade 2011 års agilitysektor möte hemma hos Alex. Hon bjöd oss alla på mat. En tacogratäng som var jättegod och chokladmousse med hallon till dessert...supergott! Efter det klubbade vi att alla möten skulle vara hemma hos Alex hädanefter.. ;)

Sara & Alex

Den supergoda tacogratängen, -halvt uppäten.

Vi gjorde budget för det kommande året och timmarna bara flöt iväg. Vi hann kolla av lite från det förra mötet, men vi ska träffas igen och bolla mer ideér och bestämma allt som ska hända under året. Vi hoppas på ett roligt agilityår 2011.

Alex mamma är nog pyssligare än pyssligast. Titta bara på det här söta tomtelandet hon hade i bokhyllan...

Massvis av minitomtar i tomteland.

Träningen har blivit lite lidande nu på slutet. Jag har inte tränat nästan nå agility alls med Mike. Skulle vilja hinna så mycket mer. Förhoppningsvis blir det ändring på det snart. Vi ska börja träna med måndagsgruppen nu så det ska bli jättekul. En planerad gång/vecka minst, ska försöka få in någon mer också.

Lee körde så hårt så det rykte om både grus och tassar sist och skrapade upp trampdynan som sitter uppe på handleden. Så han har varit lite öm stackarn. Nu börjar det läka som tur är. Men han tycker att livet är förbaskat tråkigt nu när det är så lite träning som det är. Vi ska ta nya tag nu när det antagligen blir mindre jobb för min del och behagligare temperaturer ute.

Lydnadsträningen ute är det också jättedåligt med. Hemma går det inte att köra då det inte finns nå stora ytor med bra underlag. Å eftersom alla tre vill ha sitt så har vi oftast tagit bilen iväg och gått promenad där alla kan springa lösa och härja av sig. Så den träning som har blivit har varit i köket. Mike börjar iaf förstå skiftet ligg-stå mycket bättre nu. Å att jag vill att han ska ha låsta baktassar. Apporteringen har legat i vila ett tag och OJ vad det hade hänt grejjer. Han väntar fint på mitt kommando och så fort jag säger apport tar han ett stadigt tag om apporten, jag kan hålla i apporten samtidigt som han har den i munnen och han väntar fint tills jag ger honom loss kommando innan han släpper. Så ettans apportering känns väldigt stabil just nu.

Vi ska träna mera på:

*Läggande under gång

*Börja kedja ihop momenten

*Träna med olika störningar

Han klarar varje moment separat och gör det riktigt bra många gånger. Men eftersom vi i stort sett bara har tränat själva så känns det ändå som väldigt långt till tävlingsplanen. Men nu börjar jag bli så jäkla sugen så det är väl dags att göra någonting åt det. Tur vi ska gå kurs snart...hoppas på att bli ännu mera peppad då. Å på kursen kommer det ju vara störning av flera nya hundar. Nervöst men bra :)

Även om han kan vara fruktansvärt gullig då han anstränger sig till max för att koncentrera sig på mig när det händer andra saker runt omkring honom och jag ser hur irriterad han blir av att inte kunna ha koll...så är det verkligen en sak som jag hoppas försvinner fort.

Nu ska jag duscha, mysa med grabbarna och samla nya krafter inför morgondagens jobbpass 8.30-19.00. Kul liv. Särskilt när alla andra är och tävlar agility på kistamässan...på åland...men va är det mot för att vara på Willys en hel helg?