tisdag 7 september 2010

Inspiration!

Sveriges enligt mig absolut bästa agilityförare!
Jag tycker verkligen hon ligger långt före alla andra duktiga ekipage i sverige. Det är en fröjd att se henne köra. Jag blir verkligen inspirerad varje gång. Längtar till nästa gång jag får chansen att gå kurs för Jenny. Inte konstigt att det är just hon som är sveriges enda värlsmästare!

Jag blir verkligen imponerad!


Efter lite Jenny-you tubande imorse så blev jag som vanligt jätte tränings sugen. Packade in hundarna i bilen och for till Jycke. Lee har gått så fint på promenaderna sen skadan så idag fick han göra sitt första riktiga agilitypass efter skadan. Körde lite svängar för att se hur han såg ut, det gick bra. Så sen körde vi banan som jag hade byggt upp till mina kursare igår. Han gick så himla fint <3 å fort ;) Men jag måste säg att jag är väldigt förvånad över att han lyssnade så bra efter flera veckors vila. Han kändes så enkel. Som att vi kör som ett team nu. Vi NOLLADE! Jag kände att jag litade på honom i dom svårigheter som fanns, och jag körde offensivt. Det går så himla fort, men det är så förbaskat kul! Måste verkligen få in det ordentligt i kroppen så vi vågar köra så nästa säsong. Det känns som att Lee äntligen är färdig för att jag ska kunna peta lite mer i svängar m.m. Flytet finns där...nu ska vi bara korta ner svängarna så kanske vi också kan vara med och slåss om nån pallplats. Det var så roligt att köra igen idag!

Mike fick också träna lite agility. Vi tränade några svängar, men fokuserade mest på starterna. Jag kan trigga honom lite mer i starterna nu och säga "kom igen, ja kom igen då.." och rycka till och springa i starten, och han ska ändå sitta kvar. Det går framåt och för det mesta väntar han på mitt släppkommando. Det han tycker är svårt är om jag går nåt hinder fram i starten...då vill han gärna tjuva. Så det ska vi träna på.

Träffade Malin på klubben också. Pratade lite om rapporten. Berit som är min hjälpförare har ju kurs då träningsgruppen har satt träningarna. Typiskt. Men Pär skulle vara borta nån gång för Malin med, så då sa vi att vi kanske kunde hjälpa varandra. Det vore kanon. Jag vill verkligen komma igång med rapporten nu.

Nu ska jag äta min goda soppa. Sen väntar vallning med Mike.


1 kommentar:

  1. Klart vi hjälper varandra på rapporten!!
    Håller med dig, Jenny är outstanding i Sverige. Jag får gåshud nästan varje gång!!

    SvaraRadera

Bloggarkiv