tisdag 16 november 2010

Gamla problem, kontaktfält som är färskvara & att köra med ATTITYD!

Slutade tidigt idag, redan klockan 15.00. Skyndade mig hem och hämtade hundarna, och for ut i skogen. Dom sprang som galningar alla tre. Det var roligt att se hur nåt så lite kan göra så mycket.

Stannade till på klubben. Körde lite "snö-agility" med Mike. Avslutade med att köra lite fritt följ på parkeringen. Han är väldigt störningskänslig än så länge. Kikar på allt som rör sig, låter o.s.v. Men vi har ändå mer kontakt nu än bara för några dagar sedan. Dom gånger han släpper så söker han sig snabbt in i possition igen så fort han kollat vad det var. Testade även att göra en språngmarsh för första gången ute idag, jag är förvånad över hur bra han håller poss. Han är göllig min lille Mike.

Skyndade mig hem och slängde i mig mat. Sen var det dags för agilityträning i Hertsjö. Lee var på strålande humör, och överlycklig över att få va bara han och jag. Tror det smittade av sig på mig, för idag var det störtkul och vi hade verkligen rätta känslan.

Linda hade gjort två banor.

Första banan gillade jag skarpt. Fartig men med lite klurigheter. Jag försökte köra offensivt och lita på Lee. Det fanns många bra delar. Å några som var mindre bra. Men OJ va roligt det är att köra med ATTITYD! Å jävlarannamma! Gungan var med och herregud vad man märker att bra kontaktfält är färskvara. Före gungan gick banan som i en cirkel. Jag lät Lee gå på mitt framkommando och lämnde honom att ta hindrena själv för att ligga före i banan. Gjorde ett blindbyte före gungan för att sen skicka in i slalom. Han tjuvade på kontakfälten säkert dom fyra första gångerna så vi fick ta om. Även om han gjorde gungan korrekt några gånger så vill jag att han ska vänta på mitt kommando på träning. (även på tävling såklart, men där brukar jag släppa honom ganska tidigt. Vilket märks nu..). Slalomingången var så man skickade dom rakt in. Han tog dom alla gånger så där var han duktig. Det kändes som att vi hade bra flyt i banan även om gamla problem gjorde sig påmind. Men dom nöter vi vidare på så en dag kanske dom försvinner.. ;)

Bana nr 2 var lite krånglig i starten. Mycket svänga hit och dit och tillbaka. Helst skulle jag bara ha viljat gjort vanliga grundsvängar, men eftersom herrn jag kör med inte köper det så valde vi bakombyten. Det är mer i Lee´s smak. Ju krångligare desto bättre typ ;) Vi fick även chans att testa skicka-bakåt som jag har nött lite. Bara för att få in det i våran ryggsäck. Det funkade inte perfekt, men mycket bättre. Det går alltså framåt. Å så länge det går framåt så känns det bra.

Lee var glad, laddad & han körde verkligen med härlig attityd idag! Å den attityden smittade av sig på mig som kände mig trött och seg. Nästa gång lovar jag att jag ska smitta av mig på honom. Älskade hund!!! Ibland är han bara sådär förbaskat bra. Som ikväll.

1 kommentar:

  1. Goa Lee! Jag kan se honom framför mig, riktigt nöjd och med långtungan hängande ut på sne´...;)

    /Annika

    SvaraRadera

Bloggarkiv